Nu sitter jag och tänker i vanlig ordning som jag alltid gör. Ångesten kommer krypande "/ den kommer varje kväll när jag tänker på hur jag har varit idag speciellt mot Roxann idag har jag varit väldigt lätt retlig o h blivit mycke irriterad på småsaker.. Jag blir lika ledsen varje gång jag skriker åt mitt hjärta, känner mig som en värdelös mamma som skriker åt mitt barn. De kanske ni andra tycker oxå men de är på g med hjälp hoppas jag. Jag vill verkligen inte ha de såhär "/ jag vill att min dotter ska ha en bra uppväxt utan massa bråk om småsaker utom jag vill att vi ska kunna prata om saker och att hon ska känna att hon ska veta att jag alltid kommer att vara där för henne..

Nu är de jobbigt med ekonomin oxå får vända och vrida på varenda krona så vi har mat på bordet och att hon har kläder och blöjor. Jag önskar att jag hittar ett jobb snart så vi kanske kan göra något roligt nån gång men just nuär de ganska kört på den fronten "/ hoppas verkligen att jag får ett jobb snart <3

Fortsättning imorgon..

Peaceout

Imorgon blir operation igen på tummen och de ska faktiskt bli riktigt skönt att få de fixat och förhoppningsvis så blir de bättre med smärta för övrigt, men man vet ju inte fören allt är klart och läkt.

Förresten har varit nu två ggr och pratat med en psykolog och de kändes faktiskt riktigt bra men de är jobbigt gråten har suttit i halsen båda gångerna men man får bita ihop och tad steg för steg. Nu skulle de prata om mig och gå in på de jag vill ha hjälp med och försöka komma fram till en lösning om hur de kan hjälpa mig med mina agresioner (stavning). Jag hoppas att jag får hjälp med de fort för min Roxann blir bara större och förstår mer för varje dag som går och jag vill verkligen inte ha en dålig relation med min dotter för hon är mitt allt och skulle aldrig förlåta mig själv om de skulle fortsätta på de här sättet.. Kommer säkert komma in på massa andra saker sen oxå när man väl får hjälpen som gör all denna jävla ångest som finns hela jävla tiden. Jag är trött på att ha ångest hela tiden plus att jag är så jävla rädd för att jag ska falla tillbaka till de gamla även fast jag inte har en tanke på de men om jag får en riktig panikångest attack så får jag total blackout och jag hoppas att jag slipper de att de aldrig kommer att komma någon sån attack igen. Varför jag har rädslan är för att socialen har talat om för mig att får de höra att jag vart inne på sjukhuset och sytt för att jag självskadat så skulle de ta min älskling ifrån mig :( mim värsta tanke..

Mycke är de som snurrar i huvudet som man egentlig inte borde tänka på men men tyvär är jag en riktig tänkare och de får jag leva med.

Nu blir de sängen Godnatt<3


PEACEOUT

De här är seriöst de värsta tänkbara någonsin "/ hatar att vara utan min älskade tös. Men jag vet att jag måste men att sitta hemma en sådan här kväll utan barn är skit jobbigt "/..